How low can you go?

Vi har en pågående strid här på lagret, en snöboll som växer sig allt större ju mer den rullar och jag undrar om det går att få stopp på den… Det som en gång började så oskyldigt har nu tagit enorma proportioner, och nivån är nu långt under bältet…

Så här ligger det till. På jobbet har vi en kylavdelning. Där jobbar det en handfull grabbar, den ene mer speciell än den andre. De brukar ofta skoja lite sinsemellan, och allt vore ju frid och fröjd, om inte någon hade gått lite för långt…
Från att tidigare ha lagt smulor i varandras arbetshandskar och smörjt in truckratten med smör har grabbarna nu börjat skicka efter allehanda varor till varandra. Gratis varuprover, blanketter och annat skrot har helt sonika dykt upp i brevlådan utan förvarning hos de andra, och ibland även som stora paket som måste hämtas ut på Posten. Tvålar och schampo, vuxenblöjor, kataloger och städutrustning har i smyg beställts och skickats till icke ont anande arbetskollegor, som i sin tur har fått hämta ut skiten som rekommenderade brev eller skrymmande paket.

Vad blir nästa steg? Ska de anmäla varandras intresse för den nya posten som MUF-ordförande i Västerbotten? Registrera varandra som försökspersoner på något suspekt laboratorium? Det här kan gå hur långt som helst om ingen sätter stopp för det, och ärligt talat vet jag inte om jag vill heller. Det vore ju onekligen lite småroligt att se hur långt, eller rättare sagt hur lågt, de kan gå…