Helt galet!

De senaste fem åren har de poppat upp som svampar ur mediamyllan, den ena flådigare än den andra. Telefonerna går varma, vi sitter som klistrade framför dumburken och inte ett öga är torrt när eftertexterna rullar. Vad är det jag syftar på, undrar ni förstås? Jo, det är alla dessa galor jag har i åtanke.

Idrottsgalan, Rosa Bandet-galan, Svenska Hjältar-galan, Samla-in-pengar-för- (här kan ni lägga in valfritt ord, såsom hemlösa, fattiga eller tråkiga) barn-galan bara för att nämna några. Alla dessa med ett eget postgironummer, sms-tjänst och en rabiat Carola som ylar i underhållningsblocket. Donerar du mer än 500 spänn är du med om utlottningen av en exklusiv Volvo V50, med ratt och växelspaksknopp i valnöt.
Innan det gick inflation i galor kunde jag med behållning se Guldbaggegalan eller Grammisgalan, eftersom det var de enda galorna som sändes i televisionen. Ville man donera pengar kunde man stoppa en slant i Frälsisbössan eller skicka lite till 901950-6 (visst var det längesen ni hörde det pg-numret?)

Man kanske skulle dra igång en egen gala. ”Varje dag måste landets alla mataffärer ha varor. Någon måste göra jobbet, annars svälter det svenska folket. Stöd Lagergalan, och ring in ditt bidrag. Pengarna går oavkortat till bittra och likgiltiga lagerarbetare som nästan gett upp.” Vi skulle låta Paolo Roberto och Kattis Ahlström leda oss genom kvällen, där vi får se tårdrypande reportage från olika lagerlokaler i Svea Rike. Grådassiga cementgolv och bruna tegelbyggnader skulle passera revy och i dessa miljöer skulle slitna och trötta lagerarbetare fälla syrliga kommentarer om företaget de jobbar för. Fallfärdiga truckar skulle visas upp, bristfälliga säkerhetsrutiner skulle uppmärksammas och vore det inte för brandsläckarna och Första Hjälpen-lådan på väggen skulle man tro att vi befann oss i nån baltstat för 30 år sedan. Paolo skulle med gråten i rösten vädja till svenska folket att ringa in sitt bidrag (två telefonnummer skulle dyka upp i rutan, ett lite dyrare) och sen skulle Thomas DiLeva sjunga ”Over the rainbow” sittandes på scenkanten. Kattis skulle med gråten i halsen förkunna att ”det minsann slagits nytt röstningsrekord ikväll”, och alla kvällens medverkande (Mats Ronander, Amy Diamond, Mando Diao och Christer Sjögren bland annat) skulle komma in på scenen och tillsammans framföra ”We are family”. Ridå.

Två tänkbara scenarion efter denna storslagna gala:

1. Fler branscher får blodad tand och gör sina egna insamlingsgalor på bästa sändningstid. Tänk er Lärargalan, Svenska Sjukvårdsgalan eller varför inte Sophämtarnas Stora Insamlingskväll.

2.Alla fattar hur fånigt det är med dessa galor, och lägger ner merparten. Biståndshjälp görs genom att en del av TV-licensen går till välgörande ändamål.

Visst skulle det vara lite spännande ändå att följa Lagergalan? Den kommer nog rätt i tiden efter att dokuåpan ”Lagret” gjort stor succé…