Vad har du i hyllan?

Något som jag tycker är intressant är att kolla in andra människors skivhylla. Där kan man nämligen utröna vissa personliga egenskaper, sidor och egenheter som inte nödvändigtvis upptäcks i det personliga mötet. Låter jag som en psykologistudent nu? Lite kanske, men det ligger nåt i det, eller åtminstone vill jag tro det.

Är jag hemma hos någon suspekt främling, på en fest eller annan social tillställning vanligtvis, brukar jag ganska omgående smyga mig fram till cd-stället för att snoka lite. Det första jag märker är om det finns någon typ av struktur bland askarna; står de i bokstavsordning eller i en enda oorganiserad röra.
Om det är i bokstavsordning kan man dra slutsatsen att vi har med en perfektionist att göra. Är skivhyllan i ordning är nog resten av hemmet det också. Om det istället är blandat hejvilt mellan genrer, artister och kategorier (vilket nog är merparten av de hyllor jag sett i mina dagar) kan man konstatera att den som bor där är en s.k. ”allätare” . Han/hon gillar musik, men lägger inte ner någon större energi på sin samling. Skivorna måste ju stå någonstans, sen spelar det ingen roll i vilken ordning de står i.

Vill man generalisera kraftigt (och det vill vi ju) kan man helt enkelt dela in ägaren av skivstället i tre kategorier:

Allätaren
Här hittar vi större delen av skaran. Rix FM, Mix Megapol och andra kommersiella bokstavskanaler är viktiga ingredienser i musikfloran, liksom Absolute Music och Mr. Musicsamlingarna. Den som inte har någon musiksmak är inte direkt smaklös, men behöver kanske lite vägledning bland skivstället på Burmans. Schlagerfestivalen, Idol och Z-TV är uppskattade inslag i tv-tablån, för musiken ska inte sticka ut eller vara vass i kanterna på något sätt. Slätstruket? Jomenvisst, men de gillar ju musik och det ska de ha cred för.

Nörden
De som har snöat in på en speciell genre eller artist och som endast lyssnar på detta. Allt annat är förkastligt (”Om jag ska kolla på Melodifestivalen på lördag? Är du dum i huvudet eller?”) och man tar gärna chansen att racka ner på någon med annorlunda musiksmak än vad man själv har. Det kan gälla hårdrock, avant garde-jazz eller smal engelsk underground-indie; oavsett genre är man helt uppslukad av musiken och man kan även ana små skygglappar på öronen.

MP3-älskaren
Om det inte finns någon skivhylla alls i hemmet har vi med en digital musiklyssnare att göra. Då kan vi kolla in playlisten på Winamp istället, för det är där musiken avnjuts. Spotify, iTunes eller, gud förbjude, Pirate Bay är element som spelar stor roll för MP3-lyssnaren, som även kan falla under någon av ovanstående kategorier. Generationen födda på 90-talet är starkt överrepresenterad här. De gillar ju allt som är digitalt, de små liven.
- Vafan, har du bara 128 kbps i upplösning på senaste U2? Skäms! är en kommentar man kan få höra från dessa ynglingar. Då kan man kontra med:
- Du som inte ens vet hur omslaget ser ut på skivan i fråga ska stänga igen matluckan…

Och i vilken kategori hamnar undertecknad då, undrar vän av ordning? Jag är en allätande MP3-älskarnörd som har mina skivor i prydlig bokstavsordning, nyttjar både iTunes och Pirate Bay (meddelande till Farbror Polisen: jag finns på mobilen ifall ni vill mig nåt) och har skygglappar på öronen. Fast bara ibland…